Språkmedveten undervisning
Flerspråkighet är ett av uttrycken för kulturell mångfald. Varje gemenskap är flerspråkig med flerspråkiga medlemmar. I en språkmedveten skola är den vuxna en språkmedveten modell för barnet och varje lärare är också språklärare i sitt eget ämne. Man förstår att språken är närvarande hela tiden och överallt. Man vet att språket har en central betydelse för barn och ungas utveckling och lärande, för kommunikation och samarbete samt för identitetsskapande och delaktighet i samhället.
I en språkmedveten lärmiljö är varje lärare och vuxen person en språklig förebild och varje lärare lär även ut språket i det egna läroämnet. Att lära sig språket som används inom olika ämnesområden gör det möjligt för alla elever att ta till sig språket som används i studierna och skolan. I en språkmedveten skola är samarbetet mellan lärarna när det kommer till planeringen av undervisningen, själva undervisningen och bedömningen särskilt viktigt. I ledningen av skolan bör man skapa strukturer och förutsättningar för samarbetet och utvecklingen av en språkmedveten verksamhetskultur.
Utbildningsstyrelsen
Språklig medvetenhet
Hur man använder språk i olika kommunikationssituationer har stor betydelse. Att använda språket på ett sådant sätt att man tar hänsyn till mottagaren kräver språklig medvetenhet. Alltså, att språkanvändaren har en förståelse för hur exempelvis ordval och kommunikationsstil påverkar budskapet i och tolkningen av olika meddelanden - eller om det alls är förståeligt.
Med hjälp av språket kan man också hindra eller försvåra andras deltagande i en diskussion. Det kan till exempel ske genom att man använder begrepp eller invecklade satsstrukturer som hör till ett visst vetenskaps- eller fackområde. Språket behöver inte vara främmande, utan det kan vara tillräckligt att det innehåller främmande ord. Som lärare behöver man vara medveten om detta och undervisa på ett sådant sätt att alla elever kan delta.
Andra flerspråkiga elever
I läroplansgrunderna beskrivs undervisningen för "andra flerspråkiga elever" i kapitel 10.4. Där står att undervisningen har som särskilt mål att stödja elevernas flerspråkighet och utvecklingen av deras identitet och självkänsla. I undervisningen ska man beakta elevernas bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur och hur länge de bott i Finland. De flerspråkiga eleverna ska uppmuntras att använda de språk de kan på ett mångsidigt sätt under lektionerna i olika läroämnen och i övrig verksamhet i skolan. Genom att utveckla och använda sitt modersmål tillägnar sig eleven och lär sig kommunicera om innehållet i olika läroämnen också på sitt modersmål.
Vid sidan om undervisningen i elevens eget modersmål och undervisningen i svenska, ska eleverna även vid behov ges stöd inom andra områden av lärandet för att garantera jämlika förutsättningar för lärande.
Att lära sig undervisningsspråket (svenska) är en förutsättning för invandrarnas integration och för att klara sig i studier och arbetsliv. För en person med invandrabakgrund är andraspråket både ett mål och ett medel för lärandet. För att språkets centrala betydelse för lärandet i tillräckligt hög grad ska tas i beaktande i vardagen i skolan krävs en språkmedveten undervisning. I vardagen i skolan ska man se det som naturligt samt värdesätta användningen av flera språk parallellt.
I en gemenskap som grundar sig på en språkligt medveten verksamhetskultur diskuterar man attityder som riktar sig mot språk och språkliga gemenskaper samt förstår språkets centrala betydelse för lärandet, kommunikationen och samarbetet. Man förstår även språkets roll i uppbyggnaden av barnets och den ungas identitet samt i socialisationen i samhället.
Läroämnenas språk
I skolan har varje läroämne sitt eget språk och textbruk och sina egna begrepp. Språket och symbolsystemen inom olika vetenskapsgrenar öppnar upp samma fenomen ur olika synvinklar. I undervisningen ligger fokus till en början på ett vardagsspråk som i takt med att studierna framskrider blir mer abstrakt.
Det är viktigt att ha ett språkmedvetet förhållningssätt eftersom man inte ska göra skillnad mellan de olika läroämnenas språk och innehåll. För att kunna genomföra och utveckla ett språkmedvetet förhållningssätt i skolan och läroanstalten krävs samarbete mellan lärarna som det ska finnas strukturer och förutsättningar för. Här har skolans ledning en avgörande roll.
Global fostran
En utveckling som präglas av kulturell mångfald och språkmedvetenhet kan ses som en del av den globala fostran. Global fostran i enlighet med grunderna för den grundläggande utbildningen knyter samman undervisning och lärande med att bygga upp en hållbar framtid i linje med FN:s mål för utveckling (se Agenda 2030). Eleverna handleds att vara rättvisa och respektera de mänskliga rättigheterna. Det innebär bland annat att skapa sig en uppfattning om de språkliga rättigheterna och lära sig betrakta såväl den egna näromgivningen som hela världen ur olika språkliga och språkanvändares perspektiv. Global fostran bygger på tanken om att språkmedvetenhet erbjuder medel för att lösa konflikter med språkliga medel, både mellan individer och folkgrupper och nationer.
källor:
Utbildningsstyrelsen (2023). Alla har rätt till språkligt medveten undervisning! (hämtad 14.4.2026)
https://www.oph.fi/sv/blogg/alla-har-ratt-till-sprakligt-medveten-undervisning
Utbildningsstyrelsen. Kulturell mångfald och språkmedvetenhet. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/kulturell-mangfald-och-sprakmedvetenhet (hämtad: 28.1.2026)
Utbildningsstyrelsen. Språkkunskaper. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/sprakkunskaper-0. (hämtad:22.4.2026)
Senast uppdaterad: 22.4.2026